En tidigare studerande tog kontakt med mig och ville ha lite stöttning kring att skapa ett eget bolag utifrån en idé som hen brinner för. Hen ställde frågan vad mitt största misstag var när jag startade jennyleionAB. Min första tanke var; men jag har ju inte gjort några misstag!?
Jag kommer ifrån en familj av småföretagare och föräldrar som har visat mig att ingenting är omöjligt. Kanske är det just därför jag inte upplever att jag gjort några misstag. För jag ser det inte som misstag, det blev bara på ett annat sätt. Det blev bara annorlunda.
Jag har sett många starta företag med fina affärsplaner, mål och kalkyler. Och allt som oftast blir det en besvikelse när det inte blev som man har tänkt. Om man ska någonstans, följer blint sin GPS och kör på den trygga, väl asfalterade motorvägen finns det en stor risk att man missar alla de där små spännande avstickarna på vägen. De som leder till de vackra outforskade platserna.
Min pappa kunde när jag var liten säga på helgerna: Kom, så åker vi en sväng! Och så packade vi in oss hela familjen och åkte. Relativt planlöst skulle jag gissa att det var. Allt som oftast hamnade vi på någons ladugårdsplan efter att ha svängt in på mindre och mindre grusvägar. Extremt pinsamt för oss barn, men pappa var coolugn. ”Jaha, där ser man” sa han och vände om. Eller, så visade det sig, när han började prata med bonden att de faktiskt hade gemensamma bekanta, gått på samma skola eller bara hade mycket att prata om. Och så hade en ny relation skapats!
Så, min företagsresa har inga misstag. Den består av grusvägar, avstickare och ladugårsplaner. På dem har slingrat mig vidare till nya relationer, möten och möjligheter.